En gammal tradition

Tjugondag Knut, eller tjugondedag jul som dagen också heter, infaller alltid den 13 januari. Då är det ofta julgransplundring som tradition.
Men varför firar vi egentligen?

Här avslöjar vi varför och en del som du egentligen inte behöver veta!

När är tjugondag Knut?

Tjugondag Knut är samma datum varje år – dagen infaller alltid en vecka efter trettonhelgen: den 13 januari, 20 dagar efter jul, och räknas som slutet på julfirandet. “På tjugondag Knut dansas julen ut” (eller “kastas granen ut”) är ett talesätt och i Sverige förknippar vi dagen med julgransplundring.

Julgransplundring 1960. Barn och vuxna dansar kring julgran. Foto: Sten Didrik Bellander, Nordiska museet

Varför firas tjugondag jul?

Den så kallade Knutdagen, tjugondag Knut, har sitt namn efter den danska hertigen Knut Lavard (1096-1131). Han mördades utanför Ringstedt i Danmark den 7 januari 1131. Han kusin Magnus mördade honom. Han såg Knut som en rival om vem som skulle få överta makten efter kung Nils – Magnus far.

Knut blev helgonförklarad och när julfirandet – i slutet av 1600-talet – förlängdes med en vecka flyttades namnet Knut i almanackan från 7 till 13 januari.

Är man ledig på tjugondag Knut? Är det en helgdag?
Nej. Tjugondag Knut är ingen allmän helgdag och därmed ingen röd dag.

Julgransplundring hör till tjugondag Knut

Plundra granen, julgransplundring, Knutsfest eller Knutsdans, kärt barn har många namn.

Det är då man klär av och kastar ut julgranen. Man städar även undan alla julsaker – för nu är julen definitivt slut. En julgransplundring hålls enligt tradition den 13 januari. På julgransplundringar blir det dans kring julgranen, lekar, rivning av pepparkakshus, lotteri, fiskdamm, öppning av smällkarameller. Under 1900-talet har tjugondag Knut kommit att associeras med barn och godis. Julgransplundringar förekommer ännu idag, men hade sin storhetstid främst under efterkrigstiden.