Sedan 1960 har Sveriges Television visat julkalendrar under december månad. Ta en nostalgitripp i listan över julkalendrar genom tiderna.

Den första julkalendern hette Titteliture. Premiären var den 27 november och inte 1 december. Anledningen till detta var att man vid denna tid inledde kalendern på första advent och inte alltid den 1 december. Eftersom man vid denna tid inte sände TV på onsdagar råkade serien därmed ändå få 24 avsnitt.

Titteliture – 1960

Manus till Titteliture skrevs av Gösta Knutsson, författaren bakom Pelle Svanslös.

 1961 – Julbåten Juliana

Kallades även Julbåtens resa jorden runt och den var SR:s och Sveriges Radio-TV:s adventskalender 1961. Serien sändes också i radio. Första avsnittet gick den 3 december, kalendern hade totalt 22 avsnitt. Manus skrevs av Hans Peterson och producent var Kåge Gustafsson.

Serien handlade om en julbåt vid namn Juliana och om hennes besök i olika länder. Juliana hämtade med sig olika varor,  apelsiner i Spanien, dadlar i Tunisien och sill i Norge.

Ambitionen var att visa att det svenska julfirandet av julen är beroende av många andra länder. Kalendern var kantad av flaggor och programledaren Yvonne Scheldt öppnade varje dag en lucka bakom en flagga. Israels flagga representerade julafton.

1962 – Tomtefamiljen i Storskogen

Serien handlade om en tomtefamilj från Malmö som åkte helikopter runt om i Sverige för att samla in barnens önskelistor, och de gjorde även reportage om olika julbestyr. Bland de medverkande märktes en åttaårig Dan Hylander som ett av tomtebarnen.

1963 – Den tänkande brevbäraren

Den tänkande brevbäraren var SR:s och Sveriges Radio-TV:s adventskalender 1963. Serien följde brevbäraren Kalle (Sören Alm) som besökte och delade ut brev till hem och affärer, verkstäder och kontorslokaler.

Han var god vän med alla och när han fick tid över så fick han stanna hos någon av hyresgästerna.

Radioversionen hette Brevbäraren vid Radiogränd.

1964 – Lill-Stina på reportage i Storskogen

Serien gjordes av Mona Sjöström och Thomas Funck. I radioversion hette serien En gård nära Tomteskogen i Vilhelmina.

Kalendern hade en Aktuellt-studio för barn som utgångspunkt, och reportern Lill-Stina och programledaren Julle rapporterade om vad som hände i trollskogen.

Handlingen kretsade kring förberedelserna inför den kommande julhelgen. Bland annat berättade de om att det rådde bostadsbrist bland björnarna.

1965 – Farbror Pekkas handelsbod (Diversehandeln)

Programledaren Pekka Langer var ägaren av en egen handelsbod vid foten av ett fjäll i den påhittade idyllen Vinterbo, där han sålde julsaker.

Byborna kom ofta till handelsboden och handlade. Pekka Langer fick även besök av en familj från staden som hyrt en fäbod, och en dag besökte man en samefamilj.

1966 – En småstad vid seklets början

Sändes både i Sveriges Radio och Sveriges Television (i Sveriges Radio hette den dock En jul för 50 år sedan istället).

Serien utspelades i en mellansvensk hamnstad i början av 1900-talet där industrisamhället just börjat byggas upp och där det fortfarande rådde stora sociala orättvisor.

Huvudpersoner var syskonen Sven och Britta vars mor arbetade på fabrik, vars far var sjöman och vars morfar var gatsopare. Syskonparet fann stor trygghet i sin mormor.

Serien spelades in i TV-huset i Stockholm och man använde sågspån som snö, då den sändes i svartvitt. Rollen som Sven spelades av den då tioårige Ted Gärdestad.

1967 – Teskedsgumman

“Göta Petter! Nu ble ja liten som enna tesked igen!”

Då kommer vi till vår allas Teskedsgumman. Vi är så många som älskar denna kalender och håller den varmt i vårt hjärta. Det är nu det stora genombrottet för julkalendern i TV kom.

Birgitta Andersson och Carl-Gustaf Lindstedt gjorde denna kalender till en av de mest minnesvärda.

Serien, som är baserad på norske författaren Alf Prøysens böcker om Teskedsgumman,

Det var inte bara en halv miljon barn utan även två miljoner vuxna tittare.

År 1973 gjordes en tv-serie i färg med samma skådespelare. TV- och radiojulkalendern reprissändes 1976 och radiojulkalendern återigen 1997 och 2007.

Att gumman säger “Göta Petter! Nu ble ja liten som enna tesked igen!” står inte i Prøysens bok. Andersson lade till det själv när hon gav gumman sin västgötska gestalt.

1968 – Klart spår till Tomteboda

Handlingen utspelades på Tomteboda tågstation. Huvudpersoner var stinsen Svante Semafor, hans fru Susanna och den pensionerade lokeldaren Sigge Sot.

De talade slang och drog vitsar. Det var även små sång- och musikinslag, bland annat ett med den dåvarande popgruppen Fabulous Four.

Kalendern fick kritik i pressen eftersom den ansågs obegriplig för små barn och en recensent menade att den var “dummare än tåget”.

1969 – Hercules Jonssons storverk

Nu kom julkalendern i färg för första gången.

Den handlade om sjuårige Herman Jonsson som bor med sina föräldrar, pappa Olle (Tage Danielsson) som är bilmekaniker och mamma Ann-Sofi (Gun Holmqvist), som är kontorist.

En dag sätter Olle och Herman Ann-Sofi på prov, för att se hur fort hon kan stenografera, med sin “magiska stenografipenna”. De förklarar, att när hon uttalar en speciell trollformel ska Herman och Olle byta plats med varandra, så att Herman blir den vuxne Herkules Jonsson, som kan allting, medan Olle blir den barnslige Bara Jonsson, som är som vilken sjuåring som helst.

I slutet nämner Olle några saker som finns på bilar, nämligen “överliggande kamaxel och kardandrev och dubbla förgasare”. Detta råkar Ann-Sofi dock skriva fel och hon får det till “överliggande kramaxel och kalasvev och bubbla förknasare”.

Detta blir trollformeln och den visar sig märkligt nog också fungera. När hon har uttalat den byter de plats och Herkules utför under seriens gång tolv olika stordåd av olika typer. För att sedan trolla tillbaka dem får hon uttala trollformeln “baklänges”: “Förknasare bubbla och kalasvev och kramaxel liggande över”.

En figur som ständigt återkommer är den vresige vicevärden Gottfrid Gustavsson (Mille Schmidt). Han vill alltid få familjen Jonsson vräkt.