Midsommarafton: En genomgång av Sveriges älskade högtid

Midsommarafton är den viktigaste dagen under hela säsongen av midsommarfestligheter. Det är en högtid som firas med rituella traditioner, levande musik och mat för att fira solståndet.

Vanligen firas midsommar med familj, vänner och släktingar, även om det ibland kan fira ensamma eller med kollegor.

Midsommaraftons historiska bakgrund

Midsommar har sedan lång tid tillbaka varit en av de mest betydelsefulla högtiderna i Sverige, tillsammans med julen.

Midsommar markerar början på sommarledigheten och har sina rötter i firandet av vårens spirande växtlighet i norra Europa.

Bondesamhället betraktade midsommar som en viktig brytpunkt i arbetsåret, där midsommarnatten ansågs vara fylld av magiska krafter och övernaturliga väsen. Midsommardagens ursprungliga funktion som kyrkohögtid har numera minskat betydligt.

Majstång i Eric Dahlbergs Suecia Antiqua, utförd av gravören Johannes van den Aveelen. (Kungliga Biblioteket: http://suecia.kb.se).

Midsommar och Johannes Döparen

Midsommarfirandet var ursprungligen en kyrkohögtid, tillägnad Johannes Döparen, vars kalenderdag infaller den 24 juni.

Detta var den ursprungliga midsommardagen i Sverige. I Danmark och Norge är kopplingen till de bibliska berättelserna tydligare genom namnet Sankt Hans dag.

Den 23 juni var midsommaraftonens fasta datum fram till 1952. Från och med 1953 firas midsommardagen alltid på en lördag och är nu rörlig mellan 20 och 26 juni.

Det är oklart om midsommarfirandet var utbrett under förkristen tid eller om det hade en motsvarighet i en påstådd festlighet kring sommarsolståndet. Eventuella förkristna kopplingar till midsommarfirandet är spekulativa och källor saknas.

Svensk Midsommar

Majstång, magi och övernaturliga väsen

Midsommarstången är det främsta attributet för midsommarfirandet. Ibland används också den äldre termen majstång, som inte kommer från månaden maj utan från ordet maja, vilket betyder ’att smycka med löv’.

Majstången tros ha kommit till Sverige från Tyskland under medeltiden.

Liksom under julnatten, var midsommarnatten föremål för magiska föreställningar. Växtligheten tillskrevs särskilda magiska krafter och de övernaturliga väsendena antogs vara särskilt aktiva.

Midsommarnatten var därför lämplig för att samla läkande växter och för att spå framtiden.

Sju sorters blommor under kudden

Att lägga sju sorters blommor under kudden på midsommarnatten är en tradition som många svenskar är bekanta med. Men vad handlar det egentligen om, och varför just sju sorters blommor?

Jo, det sägs att om du samlar ihop sju olika sorters blommor under midsommar och lägger dem under kudden innan du somnar, så kommer du att drömma om din blivande kärlek. Och låt oss vara ärliga, vem vill inte ha lite hjälp på traven när det gäller att hitta den rätta?

Men varför just sju sorters blommor, då? Tja, det kan man ju fråga sig. Kanske är det för att sju är ett magiskt tal i många kulturer, eller så var det helt enkelt någon som inte kunde bestämma sig för vilken blomma som var finast och därför valde sju stycken.

Oavsett orsaken är det en tradition som både är romantisk och humoristisk – särskilt när man vaknar upp med en näsa full av pollen och känner sig som en riktig blomsteräng!

Små grodorna

Ett roligt inslag som verkligen exploderade under 1900-talet är hela konceptet med lekar. Ta till exempel ”Små grodorna”, en sång som för första gången dök upp i en sångbok på 1920-talet.

Den här melodin blev snabbt en hit och kopplades samman med den humoristiska grodleken och midsommarfirandet.

Men visste du att själva melodin har sina rötter i en fransk sång? Jo, brittiska soldater under Napoleonkrigen på 1800-talet använde den som en hånfull sång om fransmännen. Snacka om att grodorna har hoppat långt sedan dess!