Varför hade vi kräftpremiär den 7 augusti?

Traditionellt började kräftfisket den 7 augusti kl 17.00 och det var detta som skapade den tradition som vi kallar för kräftskiva. 1982 ändrades tidpunkten för kräftfisket till kl 17 den första onsdagen i augusti. 1994 togs förbudet mot kräftfiske helt bort, men de flesta i vårt land väljer ändå att inleda kräftätandet i början av augusti. Vi kan väl säga att tidpunkter på året har en stor betydelse för den svenska traditionen och när vi har våra fester och kommer samman.



Kräftskiva 1960–1970-tal. Foto: Karl Erik Granath, ©Nordiska museet.

Själva ordet kräftskiva började användas först under 1930-talet. Sen dess har kräftskivorna ökat i popularitet. Idag är det en av de festdagar som förknippas med svensk identitet och svenskhet. Detta märks också på valet av mat: helst bör man ha svenska kräftor, svensk snaps, dill, västerbottenost och gärna svenska flaggor på bordet.

Restaurang Sturehof, Stockholm. Kräftpremiär. En stor kräfta dekorerar fönstret. En man med pipa tittar in genom fönstret. I förgrunden två män vid restaurangbord. Foto: K W Gullers, ©Nordiska museet.

Lite fakta om kräftan

  • Kräftor är färgglada! Kräftors skal har fem olika pigment som ger färgerna rött, blått, brunt, grönt och gult. Tillsammans bildar de kräftans mörka skalfärg. När kräftorna kokas blir de röda och det är för att de gröna, blåa och bruna pigmenten förstörs vid upphettning. Den röda färgen dominerar sedan över de gula pigmenten.
  • Byter skal ofta! Kräftans skal växer inte och därför måste kräftan byta skal väldigt ofta. Unga kräftor byter skal upp till åtta gånger per år medan de vuxna kräftorna endast byter skal en-två gånger per år.
  • Skillnad mellan honor och hanar! Honorna har bredare stjärt och hanarna har större klor.
  •  Kräftor är kannibaler! Kräftor är inte kräsna i maten. De äter allt från gamla löv till sniglar. Är det ont om mat kan kräftor till och med äta andra kräftor.

 



.

Så skiljer du på flodkräftor och signalkräftor

Flodkräfta

A. En rad med små taggar längs gränsen mellan huvud och ryggsköld. Känn med fingret!

B. Mörka, enfärgade klor med mörkt ”tumgrepp”,
ofta med en signalröd vårta. Långa, mandelformade klor med riklig förekomst av vårtor och taggiga utskott.

Huvud och ryggsköld mörka, ofta svartaktiga med vårtor och taggiga utskott.

Signalkräfta
A. Inga taggar längs gränsen mellan huvud och ryggsköld. Känn med fingret!
B. Klorna ofta ljusare på undersidan. Vit vårta i ”tumgreppet”, oftast omgiven av en stor vit-turkos fläck. Breda, musulösa klor vars yta är slätare med insänkta porer.
Huvud och ryggsköld släta med insänkta porer. Oftast tydligt brun färgton.



.

Har du kräftskiva under augusti?  Fiskar du kräftor eller köper du?

Lämna gärna en kommentar och berätta hur ditt förhållande till kräftor är!