9 Naturkatastrofer som skakat Sverige!

De naturkatastrofer som sker i Sverige är oftast översvämningar, oväder, laviner, jordskred och bränder. Översvämningar inträffar ofta på våren när snön smälter. Då kan åar och mindre sjöar fyllas med smältvatten och rinna ut över.

Under 2000 talet har det varit bränder och stormen Gudrun, som påverkat och förändrat mångas liv. Många är de drabbade

Tömningen av Ragundasjön 1796

Det har gått över 200 år sedan denna katastrof skedde. Detta skedde på grund av den mänskliga faktorn.  Det orsakades av Magnuss Huss, kallad ”Vildhussen” på uppdrag av Ragundas och Stuguns sockenmän skulle skapa en flottningels i form av en kanal förbi den 30 meter höga forsen Storforsen (Gedungsen).  Tyvärr misslyckades detta totalt och utvecklades till en av Sveriges största naturkatastrofer. På bara fyra timmar tömdes sjön på allt sitt vatten – närmare 300 miljoner (!) kubikmeter.

På denna tiden hade varken Huss eller någon annan någon djupare kunskap om de hur det såg ut på platsen.  De geologiska förhållandena var okända för dessa personer.  Platsen bestod av en sandås som bildats under den senaste istiden och som dämde upp sjön.

När vattnet började rinna genom den ränna han skapat i åsen, eroderades denna utan kontroll av en oväntad vårflod i sjön. Sandåsen gav vika och sjön tömdes på sitt vatten. En enorm flodvåg stormade fram genom nedre delen av Indalsälvens dalgång och förstörde allt i sin väg. Som av ett mirakel omkom dock ingen människa i samband med katastrofen.

På morgonen den 7 juni 1796 hade landskapet förändrats för alltid och man kunde tydligt se vad som hänt.

  1. Storforsen hade tystnat och blivit Döda fallet.
  2. Ett nytt fall, Hammarforsen, cirka 1 mil uppströms nära Hammarstrand, hade uppstått.
  3. De sediment och jordmassor som spolats ned utefter Indalsälven samlades i älvens utlopp strax norr om Sundsvall och det rådande deltat utökades i hög grad.

 

Yrväderstisdagen 1850

Många människor hamnade i förtvivlan och kände sig maktlösa tisdagen den 29 januari 1850när en kraftfull och ihållande snöstorm drog in över stora delar av Syd- och Mellansverige. Värst drabbades Uppland, Södermanland och Östergötland.

Allt skedde så snabbt. Stormens plötsliga och snabba förlopp tog många människor på sängen, med hundratals dödsoffer som resultat. Totalt ska någonstans mellan 100 och 200 personer ha frusit ihjäl i samband med Yrväderstisdagen.

SMHIs rekonstruktion av väderläget på morgonen den 29 januari 1850

Julorkanen 1902

Julen 1902 drog två kraftiga stormar in över Sverige. Först drabbades södra Norrland på natten mellan julafton och juldagen. Väderobservatören i Östersund rapporterade den 25 december om skador på tak och skorstenar, och kollegan i Härnösand skrev om ”orkanartade vindar”.

Men tyvärr när det första ovädret härjade låg nästa redan och väntade över Atlanten. Dagen efter slog den till över södra Sverige, och denna var ännu värre än det första, med mycket kraftiga nordvästliga vindar. Väderobservatören i Lund rapporterade om stark orkan under natten mellan den 25 och 26 december. Flera väderstationer angav skalans högsta möjliga vindstyrka vilket enligt beskrivningen innebar stora träd knäcktes och att tak blåste av husen.

Observatören i skånska Vadebäck gav folket en målande beskrivning:

”Natten den 25-26 rasade en förfärlig orkan, hvars like ingen förut skådat. Hela hus jämnades med marken. Somliga tak flögo rent bort. Hafvet öfersvämmade marken omkr. 1 000 m från den vanliga strandbädden. Fiskar slungades av vågorna högt upp på land. Flera hus måste mitt i natten överföras av deras innevånare, som med fara för sina lif sökte räddning till säkrare områden”.

Bild från Helsingsborgs museum

Kosteröskalvet eller Oslofjordskalvet 1904

För drygt 100 år sedan, klockan 11:27 söndagen den 23 oktober 1904 fick de som bodde vid svensk-norska gränsen utanför Kosteröarna uppleva den värsta jordbävning på tusen år.

Vid skalvet rasade skorstenar i Sannäs, Bohusläns kyrkbesökare flydde i panik och på båtarna trodde många att man gått på grund.

Samma år 1904 hade Skandinaviens första seismograf installerats i Uppsala, men där kunde man inte räkna fram magnituden för Oslofjordskalvet, på grund av att pendeln i seismografen hoppade ur led! Men skalvet uppmättes av seismograferna i Dorpat (Tartu), Leipzig, Göttingen, Hamburg, Edinburgh och några till. Det hade magnituden 5,4 och var sannolikt det kraftigaste skalvet i vårt land under det senaste årtusendet.

Skalvet hade sitt epicentrum i Oslofjordens södra del och drabbade främst Bohuslän samt sydöstra Norge.  Det kändes av så långt österut som Helsingfors och Baltikum, och söderut i Danmark, Tyskland och nuvarande Polen.

Orkanen Lena 1967

I mitten av oktober 1967 skärptes temperaturmotsättningarna över Europa. Kall luft strömmade ner över Norska havet mot Färöarna och Skottland, medan en för årstiden ovanligt varm sydvästlig luftström rådde söder därom.

På morgonen den 17 oktober låg dess centrum över Nordsjön och sent på kvällen över Småland. Regnet öste ner över stora delar av Götaland och i sydligaste Svealand, exempelvis fick Ulricehamn 71 mm och Borås 50 mm. Norr om Göteborg-Nässjö-Stockholm kom snön och bildade ett för årstiden omfattande snötäcke, exempelvis fick Skara ett snödjup på 20 cm och Nässjö 10 cm.

Stormens värsta avtryck gjordes när den på kvällen den 17 oktober drog fram över södra Götaland och Skåne. På några mätplatser uppmättes orkanstyrka (mer än 32 m/s) i medelvinden. Senare under natten, den 18, rådde nordvästlig till nordlig storm över mellersta och norra Östersjöns kustland.

Denna svåra storm såg till att det föll cirka 10 miljoner kubikmeter skog.

Fyra personer omkom, en av ett nerblåst tak, en av en avbruten gren, en av en nedblåst reklamskylt.

Tuveraset på Hisingen 1977

Klockan 16:09 den 30 november 1977 hände det som inte fick hända i stadsdelen Tuve på Hisingen i Göteborg.  Det var en vanlig, regnig eftermiddag, många vuxna befinner sig fortfarande på jobbet. Barn och ungdomar har precis börjat komma hem från skolan. DÅ, plötsligt hörs ett öronbedövande dån över den nybyggda villaidyllen. Sedan bryter helvetet lös.

Ett kraftigt jordskred har satt den regnmättade underjorden i rörelse och ett 300 000 kvadratmeter stort område börjar glida längs berggrunden mot Kvillebäckens dalgång. På ett par minuter totalförstörs 67 hus när de knäcks och mals ner i leran. Nästan ett helt bostadsområde har utplånats.

Totalt miste nio människor livet i rasmassorna, ytterligare 62 skadades och 436 blev hemlösa. Det har nu gått drygt 40 år sedan denna extrema katastrof hände och är den värsta som hänt inom Sveriges gränser.

Orkanen Gudrun 2005

Eller stormen Gudrun! Sent på fredagskvällen den 7 januari 2005 uppstod ett lågtryck strax nordväst om Irland. Ett knappt dygn senare, den 8 Januari, hade det utvecklats till den mest förödande storm som någonsin drabbat Sverige. Larm gick ut och allmänheten uppmanades att stanna inomhus.

Som värst härjade Gudrun i Småland, Halland, norra Skåne och Blekinge samt södra Västergötland, med orkanvindar som slet upp och/eller knäckte miljontals träd som om de vore tändstickor. Hem blev inlåsta av alla träd som föll runt deras hus och på vägar. Det kunde gå dagar utan att få kontakt med någon på grund av de meterhöga och ibland kilometerlånga väggar av träd som hamnat över de vägar som ledde till människor som bodde på landet.

Natten mot den 9 januari var i Sverige 415 000 hushåll strömlösa.  Flera hushåll fick vänta veckovis för att få tillbaka strömmen.

Sju människor miste livet direkt i samband med stormen och vi vet inte hur många som miste livet efter stormens på grund av de  konsekvenser som medföljde att bli av med hela sin skog och hem som blev totalförstörda. Skogsstyrelsen har uppskattat att omkring 75 miljoner kubikmeter skog fälldes av orkanen Gudrun.

Skogsbranden i Västmanland 2014

Den 31 juli 2014 bröt en skogsbrand ut på ett kalhygge i nordöstra delen av Surahammars kommun, nära gränsen till Sala kommun. Runt 25 nedbrunna eller brandskadade byggnader tog denna skogsbrand i Västmanland  och är den enskilt största i Sverige sedan 50-talet.

Mer än 100 skogsägare drabbades och 1,4 miljoner kubikmeter skog förstördes. Det fick förstås stora konsekvenser på många sätt. En del av den brända skogen har avverkats och nu pågår föryngringsarbetet. Mer än halva ytan har avsatts som naturreservat och ekopark.

Branden, som krävde ett dödsoffer, bekämpades ända fram till den 11 september då räddningsinsatsen officiellt avslutades.

 

Skogsbränderna i Sverige 2018

Juli 2018 blev på de flesta håll en av de varmaste julimånaderna som hittills uppmätts och några stationer fick nya rekord för absolut högsta temperatur oavsett månad. Denna rekordsommar med ihållande värme och torrt väder gjorde att många frågade sig själva NÄR ska en skogsbrand utbryta.

Svaret kom under juli månad. Som mest stod nära 25 000 hektar skog i brand runt om i hela Sverige. De största bränderna härjade i Jämtlands län i närheten av Fågelsjö/Lillåsen samt Bräcke, i Ljusdals kommun med flera bränder i närheten av byn Kårböle, på och vid Älvdalens skjutfält i Älvdalens kommun samt vid Brattsjö i Västernorrlands län.

Framförallt i Kårböle var situationen extremt allvarlig. Vid ett tillfälle hotades byn av inte mindre än tre stora bränder på sammanlagt 10 000 hektar som alla spreds i alla riktningar. Totalt tvingades över 300 personer evakueras från sina hem.

Vi minns de polska brandmännen som kom till undsättning och blev glatt och vänligen bemötta av den svenska befolkningen. Flygplan, helikoptrar, fordon och markstyrkor. De Europeiska länderna hjälpte Sverige att bekämpa skogsbränderna.