Hakorna som vände upp och ned på världen!

Humle och Dumle blev SVT:s första barnidoler, de berömda skafferitrollen.

Det var väldigt primitivt hos Kapten Bäckdahl med Humle och Dumle som började sändas den 5 december 1958.

”Jag e Humle och jag heter Dumle

– varje fredag träffas vi

i kapten Bäckdahls skafferi…”

Vem minns inte barnprogrammet hemma hos den pensionerade sjökaptenen?

Björn Clarin och KG Larsson var med – nästan ända från början. Det är de som var hakorna.

Så här började det

Berättelsen om Humle och Dumle började samma dag som Björn Clarins dotter föddes och han blev utkörd från BB. Då styrde han stegen mot en audition på Radiotjänst i Göteborg.

Karin Sohlman, som hon hette innan hon gifte sig med Åke Falck, hade ett program som hette ”Vi unga”.

De skulle ha lite lokala ungdomar som kunde göra något mer än att vissla i otakt. Björn lirade några låtar på pianot. En producent som hette Arne Arnbom frågade Björn:

”Skulle du kunna tänka dig att vara med i ett barnprogram också? Och då borde du ha med en kompis, jag vet bara att de här killarna ska bo i ett skafferi”

Vid detta tillfälle var det enda Björn kunde tänka sig var att han skulle kunna vara med och skriva manus och den som skulle skådespela var han kompis studentteatern i Göteborg: KG Larsson.

Kräftskiva i Finland

Arne Arnbom hade fått idén till barnprogrammet under en kräftskiva i Finland.

– Fram på småtimmarna, på denna allt blötare fest, häktade en rysk producent av hallspegeln och la den på bordet och hakan på spegeln, lånade en sminkväska och målade ögon på hakan. Sen hade den finske värden inte några större problem med att hålla stämningen vid liv resten av kvällen, säger Björn Clarin.

Knappt tre månader efter Clarins audition på Radiohuset var det premiär i TV1.

– Vi var ju med i starten, Björn Clarin.

– Koltåldern, säger KG Larsson.

– Nästan blöjåldern.

– Ja, och det fortsatte med blöjåldern för oss egentligen. Med tanke på hur programmet producerades. Det var väldigt primitivt.

Succén var ett faktum. Humle och Dumle älskades av tittarna.

– Första tiden i tv satt vi mest och pratade i mun på varandra för att… ja, det blev så för vi hade inga skrivna manus. Vi hade bara stolpar, säger Björn Clarin.

Signaturmelodin till Humle och Dumle skrevs av Björn.

Skrevs i en tältsäng

– Jag låg i en tältsäng bredvid det piano som jag hade inköpt för mina sista slantar. Jag kunde bara sträcka upp ena handen och spela med vänsterhanden den melodi som hade runnit upp i huvudet.

Sen blev det så att KG svarade för texterna och jag för melodierna. Och det var väldigt roligt för KG hade en förmåga att hitta lite nya … ska vi säga, spännande versmått? säger Björn Clarin långsamt.

– Jag måste också ge Björn ett erkännande för att han inte ändrade i texten. De kunde handla om vad sjutton som helst. Vi gjorde det som vi tyckte var skoj och roligt att göra. På vårt sätt, säger KG Larsson.

– De lade sig över huvud taget inte i någonting, säger Björn Clarin.

Måndag till torsdag var det genomgångar, manusskrivning och genrep.

– På fredagen hade vi torrepetitioner och generalrepetition på eftermiddagen. Sen kom den där hemska signalen som förkunnade att nu var det dags för tagning och så körde vi igenom programmet på en halvtimme, säger Björn Clarin.

Shares